Den här uppsatsens syfte är att undersöka vilken iransk identitet som skapas av landets ledning och på så sätt bidra till förståelsen av den iranska politiken. Frågeställningen är: "Hur ser den identitet ut som konstrueras av det iranska ledarskapet genom deras offentliga tal gällande kärnkraftsfrågan?". Frågan besvaras utifrån ett konstruktivistiskt perspektiv och med Laclaus och Mouffes diskursteori som metod. Analysen består av en kartläggning av ekvivalenskedjorna för Vi, "Den iranska nationen", och De Andra, "Irans Fiender".

Ett flertal studier av Sveriges Statistiska centralbyrån (SCB) visar att familjinstabilitet, med eller utan barn, är vanligare bland invandrare än bland infödda svenskar. Äktenskap och relationer mellan par som bor tillsammans är inte tillsamma utsträckning bland invandrare som det gör bland infödda svenskar (SCB, 2003). Dessutom samma studier visar att europeiska invandrare separerar mindre än icke-europeiska invandrare. Enligt en studie av (Darvishpour, 2002), chilenare och iranska par separerar 4-5 gånger oftare än svenskarna och ofta är det kvinnan som tar initiativet.I denna uppsats fokuserar jag bara på män som hade varit gifta och bott tillsammans med sin fru redan innan de hade flyttat till Sverige. Studien försöker inte att bara skissera en teoretisk förklaring av orsakerna till skilsmässan mellan iranska invandrare i Sverige utan är ett försök att få veta hur vanliga frånskilda iranska män upplever sina skilsmässor.

Syftet med denna uppsats är att undersöka om de grundläggande förmågorna är relevanta även i en anti-terrorist operation, då förmågorna hittills varit ett begrepp inom mellanstatliga konflikter. För att besvara detta används två frågeställningar:? Är de grundläggande förmågorna relevanta för denna typ av operationer?? Vilken eller vilka av de grundläggande förmågorna låg till grund för framgång/misslyckande i operationen?Studien genomförs som en jämförande fallstudie där fyra operationer av militär och polisiär karaktär analyseras utifrån de grundläggande förmågorna. Data erhålls genom textanalys av historiska skildringar som avhandlar respektive operation.Resultatet av studien visar att de grundläggande förmågorna är relevanta för anti-terrorist operationer och tillämpningen av dem kan bestämma utfallet av operationen. De förmågor som låg till grund för en lyckad eller misslyckad operation är verkan, skydd, und/info och ledning..

Syftet med min studie var att undersöka hur några iranska och svenska mammor till ungdomar beskriver sitt föräldraskap samt om det finns några skillnader och likheter mellan invandrare och svenska mödrars syn på barnuppfostran. Studien baseras på en kvalitativ metod. Jag har använt mig av kvalitativ analys med en induktiv ansats. Resultatet bygger på intervjuer med två svenska och två iranska mammor. De kategorier som presenteras i resultatredovisningen är skolan, media, uppfostran, gränssättning, identitet, utanförskap och ensamhet.Resultaten visar att majoriteten av mödrarna upplevde att skolan ställde för lite krav på de unga samt att massmedia hade delvis en negativ påverkan på deras barn vilket kunde skapa problem i föräldrarnas relation till sina barn.

Inledning: Bröstmjölk är den bästa näringskällan för spädbarn. Alla friska mödrar rekommenderas att exklusivt amma sina barn upp till sex månaders ålder samt därefter fortsätta amma och ge annat födotillägg upp till två års ålder eller längre. Flertalet faktorer kan dock påverka beslutet om att välja att amma eller inte.Syfte: Syftet med denna studie var att undersökta iranska invandrarkvinnors uppfattningar och bruk angående amning och bröstmjölksersättning.Metod: En kvalitativ studie med strategiskt urval genomfördes där tio iranska invandrarkvinnor intervjuades. Intervjuerna bestod av tolv frågor och spelades in och sedan transkriberades. Innehållsanalys användes.Resultat: Resultaten delades in i fem kategorier: ?Hälso- sjukvårdskontakt i Sverige och i Iran?, ?Typ av föda som givits barnet?, ?Information och råd angående amning och bröstmjölksersättning?, ?Faktorer som påverkar valet att amma? samt ?Slutgiltig uppfattning angående valet att amma?.

Från 1979 till 2004 kan tre faser i den iranska republikens postrevolutionäraera identifieras, ofta refererade till som ?de tre republikerna?. Den förstarepubliken inleddes med den islamska revolutionen och avslutades medKhomeinis död 1989. Den andra präglades av konsolideringen av de statligainstitutionerna under president Hashemi Rafsanjanis styre från 1989 till1997. Den tredje inleddes med en överraskande presidentseger för denreformvänlige Mohammad Khatami 1997 till 2004.Denna uppsats har sökt svara på frågan vad för sorts islamsk republikIran har utvecklats till under sitt första kvartal och hur de politiskamaktspänningarna har sett ut och förändrats under denna period.Vi har utgått från Juan Linz kriterier om vad som karaktäriserar enauktoritär regim, men på grund av det iranska systemets inneboendespänningar som lagstadgats i konstitutionen och på grund av den maktkampsom bedrivits inom de politiska institutionerna mellan semidemokratiskaförespråkare och semidiktatoriska, så har vi varit tvungna att vidga vårtresonemang..

Invandrare kommer till Sverige från världens olika hörn med en annan tradition och kultur. Det kan uppstå kommunikationsproblem vid kontakten med de svenska myndigheter, bland annat hälso- och sjukvården. Syftet med denna studie är att undersöka iranska mammors upplevelse av kontakten med BVC samt deras upplevelse av styrkor och brister i kontakt med svenska barnhälsovården. Metoden har en explorativ design med en kvalitativ ansats. Sammanlagt intervjuades sju mammor där samtliga hade iranskt ursprung och persiska som modersmål.

Sedan 1979 när den amerikanska ambassaden i Teheran ockuperades av studenter och personalentogs som gisslan under 444 dagar har kontakterna mellan Iran och USA varit ansträngda. Iran harbland annat pekats ut av president George W Bush som ?en av ondskans axelmakter?. Syftet meddenna uppsats är att undersöka vilka metoder för amerikanskt strategiskt inflytande som haranvänts av USA mot Iran och haft framgång. Den valda metoden är kvalitativ textanalys.

Invandrar kvinnor lider av större ohälsa än svenskar och invandrar män. Delaktighet i meningsfulla aktiviteter är viktigt för att utveckla och bibehålla fysisk hälsa, mental hälsa och livstillfredsställelse. Vidare är delaktighet och inflytande i samhället en grundläggande förutsättning för hälsa. Många arbetsterapeuter har pga. okunskap, svårigheter i bemötandet av patienter med annan kulturell bakgrund.

Syftet med uppsatsen är att undersöka vilka inträdeshinder svenska och norska företag upplever vid sitt marknadsinträde i Nigeria. För att uppnå det syftet har en enkätundersökning genomförts. Den inkluderar 21 inträdeshinder som är utvalda utifrån tidigare forskning, samt rekommendationer från Svenska Ambassaden, Norska Ambassaden och Exportrådet. Resultat visar att det inträdeshinder som företagen upplever i störst utsträckning är korruption, följt av: oväntade ändringar av lagar, terrorism, brist på elektricitet, politisk osäkerhet, brist på transportsystem och brist på telekommunikation.  Det innebär att de största inträdeshindren är relaterade till den politiska situationen i Nigeria eller till landets bristande infrastruktur.

Uppsatsen är en jämförande studie mellan förskolor i Iran och förskolor i Sverige. Syftet med studien är att genom kvalitativa forskningsintervjuer och observationer ta reda på vad som skiljer respektive förenar Irans och Sveriges verksamhet i förskolan. Uppsatsen behandlar iranska och svenska pedagogers syn på arbetet med barns sociala kompetens och lärande i förskolan. I uppsatsen påvisas både skillnader och likheter mellan Irans och Sveriges arbetssätt. En av de skillnader som studien pekar på, är synen på lärandet i rutinsituationer.

Jina Mahsa Aminis d?d har uppm?rksammats ?ver hela v?rlden d?r omfattande manifestationer och reaktioner i den politiska v?rlden har n?lat fast kvinnors r?ttigheter p? den politiska tavlan. Denna studie unders?ker betydelsen av den feministiska protestr?relsen i Iran f?r svensk-iranska kvinnor genom att titta p? den komplexa fr?gan om kulturell identitet och dess p?verkan. Studien visar att kvinnornas erfarenheter av patriarkala strukturer och kulturella normer spelar en betydande roll i deras inst?llning till f?r?ndring och hur de f?rh?ller sig till sin kulturella identitet.

Allt började med att jag såg en bild av iranska kvinnliga poliser. I Sverige görs egentligen ingen större skillnad mellan män och kvinnor ur utbildningssynpunkt eller ur uniformssynpunkt. I Iran har man frångått detta, använder de kvinnliga poliserna, en så kallad chador, utanpå byxor, tunika och slöja, istället och har ett eget poliskomplex. I Iran blev slöjan påbjuden strax efter maktövertagandet 1979. Kvinnor som framträdde offentligt utan slöja ansågs vara motståndare till den islamistiska revolutionen och således inte enbart religiösa utan också politiska fiender.

Problem: The authors have, during the process of development of this thesis, tried to create an understanding of how a number of organizations, all working with different approaches around the ?brand Sweden?, perceive the efficiency and benefits of using extended concept around embassies as a tool in their strategic work. The embassies in question have an evolved concept in the sense that they don not only hold a traditional political and legal role. The problem facing us authors was the issue whether theses embassies are efficient arenas to coordinate the forces and resources of the organizations concerned, in the mission to enhance the visibility and awareness of Sweden abroad.Purpose: The purpose is to describe the strategic work with marketing Sweden to be able to look in to whether the evolved concept behind the embassies in question are used as a tool in within the work of the organizations. We wish to research this to be able to evaluate if this arena is perceived as efficient for the organizations concerned.Method: In order to get a background to which one establish and communicate a nations brand the authors have studied literature within the subject.

En befolkningspolicy signalerar mer än hur många barn en kvinna ska ha. Den visar hur staten ser på sina medborgare och vilka saker man värderar. Den iranska befolkningspolitiken har varit väldigt framgångsrik trots att den inte är i samklang med en traditionell syn på mödrar. Uppsatsen diskuterar vilken betydelse dessa två diskurseer har för statens förhållande till kvinnliga medborgare..